United Army

Vissa människor gör så att tiden går tillbaka fem år. Det är bra människor.


Vätterstranden

Making my way back home, but I don't want to be alone.
But as long as you're with me, I'm fine.
Summer sunshine.


Hard work?

Nej, inte speciellt. Fötterna på stolen i solen, med en kall cola och bulle i handen. Visst är det jobb när folk kommer förbi, och när allt ska tas ut/låsas in. Men det är helt okej.
Det ser ganska gott ut faktiskt.


 


KISS 12/6-10

En mycket bra helg, minst sagt. Upp tidigt i går för att ta bussen till Stockholm. Bodde på Scandic Park, som Maria Montazami bodde på när hon var i Sverige! Självklart skulle jag ju trycka på samma hissknapp som hon gjorde. Rummet var riktigt fint, tyvärr så är jag så dum och glömmer kameran även till denna konserten.
Skönt att vi hade sittplatser, kom strax efter sex. Synd bara att Kiss inte gick på förrens halv 10. Mustasch och Europe var förband, 'Äär ni glaaada? Äär nii fulla? JAG MED.' I vilket fall som helst var Kiss riktigt bra, synd bara på ett sätt att det var ute, då vinden tog den mesta diskanten och rösten alltså försvann.
Men det var en jävla upplevelse, och jag sov så jäääävla gott natten till idag.

Har spenderat i princip hela dagen i en buss. Så nu ska jag gotta mig framför tvn.
PS. Disney Channel fanns på rummet (!!!!)

A new day, a new job

Efter nästan fyra timmars vändande i sängen kunde jag äntligen somna. Jag är alltid sån här, när jag ska göra något nytt. Det är hemskt. Klockan som ringde halv 8 var också hemsk. Speciellt när det kändes som det bara var tio minuter sen jag somnade. Men jag ska inte vara negativ.

Off to work, mot brunnen. Vem trodde att det fortfarande sitter ett kort uppe på Decent från vår första spelning för fyra år sedan. Alla där vet vilka vi är, eller var. "Jaa, men det var ju när ZTV var här och filmade, det minns jag!" Ganska coolt ändå. M sa att replokalen knappt används längre. Och att den inte är digital längre heller, så man behöver inte bli döv av att ta på sig hörlurarna.
Att gå upp tidigt är inte något jag älskar. Men jag gillart. Och förhoppningsvis kommer jag göra det varje dag en månad framöver.

Nåt sånt där ser det ut på en bild nere på brunnen.
Ellen, jag, Olivia & Sara.
More than just decent.


30/5 -10

Alltså, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det känns ganska overkligt. J Mayer i Köpenhamn, tre meter från scenen. Stod i kö utanför i tre timmar i spöregn, utan paraply. Men det var värt det. Jag kan inte berätta i ord hur det kändes att stå där, därför får det räcka så här.


RSS 2.0