från onsdag 6/4

Hm, tänkte skanna in artikeln i JP först. Men den är alldeles för stor för scannern ;)


oh my lord, why am I not strong?


Are you ms or mrs?

Har idag jobbat på Engelska Skolan. Det var faktiskt riktigt kul, och ska göra det igen på torsdag. Äälskar all engelska! Amerikanska, kanadensiska, brittisk sån där posh engelska, annan sån där riktigt go från norr engelska och skottska. Känner man mig rätt så vet man att detta är en plats för mig.
Inte nog med det så pratar barnen engelska också. Oftast i alla fall.

Imorgon skulle jag egentligen jobbat också, men det behövdes inte fick jag veta idag. Det går rykten om rep, det står en del på spel nu. Eller egentligen inte, men det är ganska coolt ändå. Visserligen har det hänt mig innan. Menjag ska inte prata om det nu eftersom jag ändå inte ska säga vad det handlar om!

Idag har jag varit hemma i en vecka. Det är sjukt hur fort man kommer in i rutinerna igen. Bara första kvällen satt de amerikanska fasonerna i, nu är de helt borta. Många jag umgicks med där sa 'vad händer om du ångrar dig, saknar allt?'. Och visst, det finns saker jag saknar. Att folk alltid är taggade på att åka iväg, göra något. Att främlingar är så trevliga och öppna. Att prata engelska. Men detta känns fortfarande rätt, och det är så skönt. Att åka till replokalen i lördags kväll med en detour till Alcamo för en sallad satt så sjukt fint så ni anar inte. Att sjunga igen, i den micken, i den sketna lokalen, i den äckliga lukten. Spela lite slow blues, lite improvisation och skapande. Det är lycka.

home sweet home

Det finns väl ingen annan rubrik som passar bättre. Det är lycka. Huvudvärk och trötthet. Men lycka. Jag är hemma.
HEMMA!

10 över 8 igårkväll gick planet över, och jag lyckades faktiskt sova. Har ingen aning om hur länge, men resan kändes kort. Hade turen också att inte ha någon brevid mig, så jag kunde lägga mig ner lite halvt i alla fall.
Jag är lite stolt över mig själv att jag inte virrade bort mig på flygplatsen, varken i Washington eller Frankfurt. Visst gick jag fel någon gån eller så, men det löste sig alltid!

Väl i Göteborg möttes jag upp av min pappa. Jag tänkte 'äh, jag kommer nog inte gråta', men joho då. Så fort jag såg honom så kom tårarna. När jag kommit hem och Oskar kom över så kändes det nästan som en dröm. Det kändes overkligt. Att jag var där i mitt hus, gick runt i köket. Det tog mig ungefär 10 minuter att faktiskt inse att jag var där, han var där, vi var tillsammans. Då kom tårarna igen. Åh. Jag vet inte riktigt om jag fattat det ännu. På ett sätt känns det som jag bara varit borta en vecka, man kommer in i allt så fort igen. (Förutom körningen, det var jobbigt! Är ju van att köra värsta monstertrucken nu så kändes som att man åkte Fred Flinta-stilen, fötterna i marken.)

Än har inte allt lagt sig, så jag får återkomma.

På TGIF i söndags. Goodbye dinner.
Marie, Katrin, Julia, Miriam, Jessi, Lily, jag & Janina.

Fick en liten överraskning!


Sorry, thank you and goodbye

Om 2,5 timme kommer Katrin hit, för att köra mig till flygplatsen. Fick ett jättefint mejl av Katey som jag läste idag klockan 5 (!!), jag började till och med gråta.
Tack Katey och EJ som fick mina sista dagar här att bli bra!

baby, it's alright now

Igår såg jag Twilight för första gången! Hade väl ganska höga förväntningar eftersom detta är ett helt fenomen, men den var helt okej faktiskt. Dock förstår jag inte varför det ens är en debatt om vem som är snyggast i filmen, Edward eller Jacob. Edward klassar ju honom så in i..! Haha! Moa sa dock att Jacob ser bättre ut i tvåan eller vad det nu var, men jag tror jag vet vad jag tycker. Var bara tvungen, eftersom alla måste välja kille när man sett filmen.

Hämtade deras flicka från skolan vid halv tre, hon lekte med sina kompisar och vid halv sju kom EJ och hämtade oss. Kobe Japanese Steak House stod på schemat, ni vet, där dom lagar maten framför en med eld och massa trick och sånt. Det var väl mer en upplevelse än en middag, men sjukt coolt. Åkte till Cold Stone efter, och jävlar vad god glass dom har! Har ju ett presentkort där på typ 10 dollar eller vad det nu är, måste passa på nu!
Bilen hem var full av sång, och jag fick känslan att jag kommer sakna detta ändå.

google.

Never far away

Rush of Fools - Never far away

Another mile down the road
Another mile from our home
At times I feel quite alone
Cause you know, cause you know all there is to know
So hold my heart, as it’s breaking apart
And I’ll hold yours in mine

Oh oh oh oh, you’re never far away
Oh, oh, oh, oh, you’re never far away
Oh, oh, oh, oh, you’re never far away
From me

I close my eyes and try to see
See you right in front of me
As if you’re only in my dreams
But you are everywhere and in between
You’re the moonlight in the dark of my night
And you shine bright so I can see

Oh oh oh oh, you’re never far away
Oh, oh, oh, oh, you’re never far away
Oh, oh, oh, oh, you’re never far away
From me

You catch my tears as they fall
It’s like I never left at all
And all the world feels so small
Cause right now we are high above it all
So hold me close, don’t ever let me go
Tell me what I already know

I'm out of words

Sitter och lyssnar på Decent. Gah, jag blir galen på mig själv ibland. Jag tänker så mycket så det blir kortslutning. Det och lite nostalgi så är jag helt tom sen.
Inte bara att jag tänker på saker jag brukar tänka på, men också hela situationen här. Allt med rematch, livet i allmänhet och hur man ska lösa allt. Blir lätt så när man inte gör något på dagarna. Har bara latat mig idag, skrev dock en låt! Fan vad go den är, om man får säga så. Tänk Sweet Home Chicago typ. Hade inte suttit fel att åka till repan, ätit sallad från Alcamo, och spelat hela kvällen.

I vilket fall som helst, så var gårdagen riktigt lyckad! Moa kom alltså hit vid typ halv 10 och vi åt lite frukost, sen bar det av till Leesburg Outlet Mall. Där har dom alltså en Converse-affär, och som sagt så är Converse alltid billigt här. Införskaffade mig ett par låga vita och ett par låga svarta, för 270kronor styck. Lika bra att passa på ju!
Lunch på Ruby Tuesday (första gången för mig!) och den köttbiten var inte fel alltså. Jag framstår verkligen som en köttgalning, men det är ju gott! Moa och Stephanie förstår (:
Det var sista gången jag såg Moa, på ett tag iallafall. Sorgligt. Vi får skypa, diskutera Pursenboots, och andra konstiga saker vi pratar om. This is not the end!

Ska återgå till mitt tänkande. Måste prata med min lcc ikväll.

Från Livingroom-spelning, för länge, längesen.

livet hos lccn

Så var det måndag igen. Fast jag jobbar inte. Faktum är att jag har haft en sån sjuk slappdag så det klassas nästan som en synd. Vaknade, åt pannkakor till frukost, drog ett avsnitt Jersey Shore, lunch, ett till avsnitt, spelade lite piano. Sen var klockan helt plötsligt fem och jag och Selma bestämde oss för att ta middag. Wings! Fast vi åt hamburgare istället.
Att bo här får mig att förstå hur det kunde ha varit, om man kom till en bra familj från början. Igår kom Carlie ner och sa att det fanns frukost till mig där uppe, då hade hon och hennes mamma (min lcc) bakat knäckebröd. Bara för min skull. Där ser man, hur snälla människor det finns. Det är en helt annan atmosfär i det här huset, och jag älskar det. I lördags spelade jag kort med mina lccer och hennes bästa vän i fyra timmar, till klockan 1 på natten. Satt och skrattade hela tiden, och jag lärde dom hur man spelar Kotte. Dock inte de hemliga knepen, dom håller jag för mig själv.

Imorgon får jag gå upp relativt tidigt, Moa sätter sig nämligen i bilen vid 8 för att komma och hälsa på mig. Leesburg Premium Outlet, och kanske Dulles också. Vem vet!? Tiden går alltid för snabbt när jag är med henne, därför är det bra att vi har mycket tid på oss. Hela dagen faktiskt! Jag ska införskaffa mig Converse, kanske till och med två par. När det är så satans billigt med Converse här i vanliga fall, + att vi ska till outlet, så varför inte?

Nu är det dock dags för mig att lägga mig, kanske ska börja på nästa avsnitt av Jersey Shore. Vad fan, ja, jag älskar det. Så sjukt underhållande. Godnatt.

 

Från förra gången på TGIF.
Och ja, det ryktas om en riktig saftig köttbit imorgon.

Stenen har fallit

Äntligen. Äntligen är jag ifrån det där huset som har fått mig att gråta så många tårar. Jag vet att jag inte pratat mycker om det här, men jag var inte alls lycklig i den familjen. Jag tyckte om barnen, oftast. Det hade egentligen inte med dem att göra. Det hade med föräldrarna att göra, deras ständiga bråkande och en hel drös med andra saker som jag inte orkar räkna upp här.
I vilket fall som helst sitter jag nu hos mina räddare i nöden, Katey och EJ, mina lcc:er. Jag har nu en ny säng att sova i, ett nytt badrum, och en helt ny känsla. Det känns lite som en sten har fallit från mina axlar. Nu behöver jag inte oroa mig mer över vilket humör hon är på när hon kommer hem, om middagen blir stel. Nu är jag här, och jag tänker ta vara på de sista dagarna jag har med mina tyska tjejer. Ikväll ska vi troligtvis åka till Dulles Town Center, imorgon blir det DC och troligtvis något museum, och söndag blir det shopping på Tyson's Corner. Det är mycket planer nu, och jag tänker verkligen ta vara på allt. ALLT.

Det var inte alls så här jag hade planerat att min resa hit skulle bli. Jag hade så höga förväntningar, på allt jag skulle göra, allt jag skulle se. Jag hade inte ens en tanke på att man kunde hamna i en dålig familj. Över huvud taget. Och ändå sitter jag här nu.
Men det känns så skönt ändå! Jag kan inte sluta tänka på det, hur bra det känns. Jag minns inte dagen då jag senast inte grät. Jag känner mig fortfarande nere, jag ska inte ljuga, men jag känner i alla fall lite hopp. Och det känns bra. Så bra!

Nu vill jag dela med mig av helgen som jag aldrig berättade om! Moa och Frederick, Alexandria och ett spontanstopp i DC. Here wo go!

Lördag
Vaknade upp och åkte till lccn. Detta var väl i för sig inte så trevligt så sätt, men det var mitt första steg bort från allt jobbigt. Hem och göra sig iordning, och sen till Frederick för att träffa Moa! Frågan är vad vi gör egentligen, men tiden går så sjukt fort ändå! Lunch på Panera Bread (vart annars?), och sen Walmart och några andra affärer som jag inte känner igen alls. Helt plötsligt var klockan 6 och vi bestämde oss då för att äta middag på TGIF, eftersom vi fick presentkort sist vi var där. Jävlar, vilken köttbit vi beställde in. Mums! Efter mycket prat, lite gladare denna gången, gick vi över gatan till bion. Just Go With It. Shit alltså, jag minns inte när jag såg en så rolig film! Satt och skrattade nästan hela tiden, hur gött som helst! Dagen gick tyvärr alldeles för fort, men förhoppningsvis hinner jag träffa henne någon gång till innan jag åker. Eller vart jag nu hamnar någonstans.


Söndag
Gick upp till Janina runt 10, efter att ha skypat med min älskling och mamma och pappa! Hämtade upp alla tjejer och vi drog sedan till East Great Falls, för att ta metron till Alexandria, som ligger precis söder om DC. Vilken mysig stad! Så sjukt amerikansk. Tro det eller ej, men jag smakade faktiskt nåt från Starbucks som jag tyckte om. Första steget mot kaffe!
Lite spontant så där bestäme vi oss för att stanna på vägen tillbaka till bilen, vid kyrkogården där JFK ligger begravd. Vi kom dit 5:03, det stängde vid 5. Så eftersom det har pratats om att jag ska gå i rematch och så, så sa de andra att vi kunde gå över bron så att jag faktiskt kan säga att jag var i DC, så det gjorde vi. Kändes lite som en avslutning liksom, men jag vet inte. Får se om jag hittar någon familj i rematch eller inte. Kvällen avslutades med middag på Hooters, bara för att.
All and all, så var det en sjukt bra helg, och jag är glad att jag hittat bra människor att umgås med!


tomheten

OJ. Något sånt här har jag aldrig varit med om innan. Självklart, men ändå.
Har legat lite lågt med bloggen, och anledningen har varit att jag inte mår bra. Alls. Jag har känt mig obekväm i min värdfamilj länge nu, och efter att ha pratat med min LCC, visste jag att det är inte så här det ska vara. Nu för bara en liten stund sen åkte hon hem, efter att vi hade ett exit-möte. Alltså, att jag inte ska bo i den här familjen mer. Nu är det upp till mig att bestämma om jag ska göra rematch eller åka hem. Och vad mina tankar går fram och tillbaka. Förlorar ju inget på rematch egentligen, eller? Men vill jag egentligen bara hem? Varför ska jag då slösa energi på att hitta en ny familj, om jag vet att jag inte går in med riktigt öppna ögon?

Jag vet inte hur stämningen kommer vara här i huset nu. Jag jobbar imorgon som vanligt. Jag behöver egentligen en eller två dagar ifrån det här huset, för att rensa alla tankar. Verkligen komma bort från detta och försöka tänka klart, vad jag ska göra. Det är snabba beslut, imorgon eller övermorgon så ska det vara bestämt. Känns så obekvämt att bo i den familj man precis sa man inte vill stanna hos. Ska man ställa upp, eller ska man tänka på sig själv? BLÄ, vad jag tänker för mycket. Jag känner ju inte precis för att gå ner och titta på tv med värdfamiljen direkt. Känner inte ens för att prata med dom. Jag får se hur jag känner imorgon, och känns det riktigt fel, då kan jag inte stanna i den här familjen ens tills jag åker någon annanstans. Då måste jag härifrån, och det är snabbt. Kanske ska börja packa lite.

Jag som har en så rolig helg att berätta om! Det får bli imorgon. Nu blir det tv och godis.
Eller nej, det blir mat hos Janina. Behöver nog någon att prata med.

Moa Persson

Ibland träffar man rätt alltså. Denna tjejen tycker jag om!
Här har vi henne när hon kör modevisning med sina nya kläder, och imorgon ses vi för middag, bio, fika, ja något sånt kul i alla fall.
Synd hon bor liite för långt bort bara, men det löser vi!

 

SUPERsnygging ;)

Ricky Gervais Show

Även om jag har haft världens jävla sämsta dag idag, så gör Jonas mig på gott humör med denna videon. HAHA.


En söndagkväll

Och så var det söndag kväll igen. Helgen går alldeles för fort, veckorna går alldeles för sakta. Det har blivit mycket restaurang de senaste dagarna, i torsdags efter gymmet (ja, det gjorde ni inte va!?) åt jag och Janina på Panera Bread, i fredags blev det Cheesecake Factory (första gången!) med tjejerna och igår blev det TGIF med Moa, då jag åkte till Frederick för att träffa henne. Vi pratade om hemlängan, livet här och livet hemma, och blev allmänt djupa. Så sjukt skönt att få prata svenska för en gångs skull, och skönt att få prata med någon som förstår en.

I onsdags när Oskar och jag firade två år <3, så fick jag paket! Hemmakvällgodis, Schweizernöt och lypsyl (typ sex stycken!) samt ett litet brev från min kärlek. Igår fick jag paket från mamma och pappa, knäckebröd, polkamarabou, ferarribilar, punchpraliner, alla hjärtans dag-choklad och Ahlgrens bilar. Så nu har jag godis så det räcker, för ett tag i alla fall!
Får mig att längta hem mer än vanligt. Fan vad jag saknar alla småsaker där hemma.

Lamt inlägg, men ville skriva av mig lite bara. Här har ni For the first time med The Script.


New York

Jag vet att jag är sämst på att uppdatera, speciellt nu senaste veckan när det hänt så mycket också. I söndags bar det alltså av till New York med min värdmamma, värdbarn samt deras mormor, eftersom min värdpappa skulle till Tokyo. Tog tåget dit, och checkade in på the Marriott New York Marquis, som ligger mitt i Times Square. Alltså finns det ett mitten av Times Square, så var det där hotellet låg. Ganska coolt att sitta och äta och titta ner över allt ljus och vimmel. Vi kör en bildbomb på vad vi gjorde!

Utsikten från hotellrummet.



Ellis Island



Från Empire State Building



Westminster dog show. Som en helt annan värld, helt sinnessjukt.



Alla hjärtans dag-middag



Times Square.


but I know I love you

Jag vet inte mycket just nu, men jag vet att jag älskar dig så otroligt mycket.
Två år av kärlek <3


OREO Madness!

Äntligen fredag! Det har varit en lång vecka, med en del hemlängtan och mycket jobb. Vädret är idag dock hur fint som helst, och har hört att det ska bli upp emot 10+ på söndag! Lycka!
Vardagarna är väl mest likadana här, jag jobbar och sen går jag och lägger mig. Men i onsdags träffade jag Janina, och vi åkte till TGIF och åt. Tänkte ju bara äta lite snabbt och sen åka och titta på gym, men eftersom det var så billigt tog vi trerätters. Åh, vad gott det var. Oreos har ju blivit min hemliga kärlek här borta, och då tackar man ju inte nej till en Oreo Madness, efterrätten. Och det gjorde jag rätt i. Mums!

Janina vaknade dock upp sjuk igår, så hoppas hon inte hann smitta mig med den magsjuka som resten av hennes värdfamilj har. Vi planerar att äta lunch imorgon ändå, och förhoppningsvis bio med några andra tjejer ikväll!

Janina.

Bara för att.

En livs levande tvättbjörn!! Vi är ju i Virginia också, det kan mycket väl ha varit Pocahontas!


TGIF & Shenandoah Caverns

Känns som jag knappt sett huset den här helgen. I fredags kväll var det au pair-möte hos Katey, vår LCC. Bingo med priser stod på spel, och tillslut vann jag ett presentkort på Cold Stone, där jag inte har varit ännu! Ser ju GANSKA gott ut i alla fall. Efter mötet åkte vi till TGI Friday's i några timmar, sjukt trevligt.
Så gårdagen blev road trip till Shenandoah Caverns, självklart glömde jag kameran. Det var riktigt coolt i alla fall, dock efter 15 minuter hade man väl egentligen sett allt och behövde inte de sista 45 minuterna av touren. Filmkväll hos Lily's (för ovanlighetens skull). Katrin glömde sin väska på Subway också, så resan hem blev över en timme längre..!

Idag blir det lunch med Janina på Panera Bread, verkar vara en sjukt fräsh restaurang. Mums!

Janina med så jävla god cupcake från hennes värdmamma.

Ja, jag och Janina åt dom två som saknas..

TGIF


en månad

One month it is, baby! På ett sätt känns det som man varit här hur länge som helst, på ett annat förstår jag inte att tiden gått så fort. Denna tiden har för mig varit en inlärningstid, eftersom kulturchocken när jag först kom hit var så mycket värre än jag hade förväntat mig.
Janina skickade ett trevligt sms idag på morgonen och 'gratulerade' mig till en månad. Det har varit skönt att ha henne med mig från första början! Inte värre blir det av att ha henne tre hus härifrån heller. Tyvärr är jag sämst på att ta med mig kameran när jag åker någonstans, så några roliga bilder har det inte blivit heller. Har inte varit i DC än! Skandal. Men vi tänkte vänta tills det blir lite varmare så man inte fryser ihjäl, (även om det är så sjukt mycket skönare än hemma!)

Nu dock ska jag hoppa in i duschen eftersom det är au pair-möte ikväll. Woho, en fredag. Börjar inte förrens tolv (!), men vaknade vid sju ändå, bara för att. Får uppdatera lite mer efter ikväll!

never been one to walk alone

Skolan har alltså varit stängd fyra dagar den här veckan. Barnen är på playdate båda två och jag är alltså ensam hemma nu. Skönt.
Den här veckan har jag saknat de där hemma lite extra mycket, jag vet inte om det är att jag varit borta länge nu eller att tankarna flugit iväg lite längre än innan. Nästa fredag är det en månad! Och det vad det jag sa när jag mådde som sämst, jag sa att jag ska stanna här en månad i alla fall och sen se hur jag känner. Och jag tror jag klarar längre än så här.
Det är som i Sick Puppies låt Maybe; I've never been one to walk alone, I've always been scared to try. Och jag stolt över mig själv att jag vågade ta steget hit och inte gav upp de första dagarna. Men jag ska inte vara sentimental och tråkig, det är ju fredag!

Ah! Vad kul, Mathilda ringde precis! Mathilda som gick i min klass på gymnasiet, som varit au pair i San Francisco som åker hem om en och en halv vecka efter att ha varit här ett helt år redan! Så coolt att få prata med henne. Okej, det var bara en parentes!

Nu, ut och leka med pojken.

Tidigare inlägg
RSS 2.0