sofie

Igår vaknade jag av att min värdmamma kom in och sa att skolan är stängd. Skönt att få lite sovmorgon men det betyder också båda barnen hela dagen. Dagen gick ändå relativt snabbt (dagarna börjar göra det här nu, är det redan torsdag!?), min värdmamma satt i bilen hem från jobbet i över tre timmar pga vädret. Det snöade, öste ner egentligen. Mycket tyngre snö än hemma i för sig, inte alls lika fint och inte alls lika mycket snö, men vad gör väl det? I vilket fall som helst betyder det att skolorna är stängda idag också, så samma idé denna dag.

Efter middagen var det chokladfonduedags. MUMS! Jag som är lite av en främling för fondue (eller hur man nu säger, jag är nyvaken!) Fy fasiken vad gott det var. Lite brasa och mysig film på det och jag däckade med Malo i knät.

Dagarna börjar gå ihop nu känns det som. I början hade jag precis koll på vad jag hade gjort den dagen, och dagen innan också. Men nu är det redan torsdag, vart tog veckan vägen!? Jag skriver ju också en liten dagbok som jag fick av Lena innan jag åkte, och har ibland svårt till och med skriva ner vad jag gjort samma dag. Har redan varit här nu över tre veckor! Shit.

Okej, jag vet att jag uppdaterar dåligt, men jag har helt enkelt inte haft tid. Eller prioriterat tiden till detta kanske. Så, det är måndagmorgon och jag har sovmorgon idag. Skönt! Barnen har ingen skola imorgon, så Janina och jag funderar på att åka och bowla tillsammans så vi kommer iväg lite från huset. Vi får se hur det blir med det.

I lördags blev det en tripp in till Frederick, MD, för att träffa Moa! (http://wheniamoverthere.blogg.se/) Har inte setts sen skolan i New York, så detta var efterlängtat. Vi bestämde oss för att träffas på Amber Meadows Shopping Center, vilket låter som något slags köpcenter, right? Nja, det fanns väl någon mataffär och nagelsalong typ. Lätt att hitta dit var det inte heller. GPSen i bilen hittade inte heller så jag fick virra runt och fråga folk för att hitta rätt. När Moa kom åkte vi till ett annat ställe som GPSen faktiskt hittade, men fanns ju inget där heller. Vi stannade därför på McDonalds och åt, inte lika gott som hemma! (Men vad är godare än hemma här egentligen?)
Så, efter fyra timmar på Starbucks som vi åkte till efter lunchen, bar det hemmåt igen, som jag faktiskt hittade. Tacka fan för GPSen ibland. Hatkärlek, jag vet.

Moa på Starbucks!

Igår så följde jag med mina värdföräldrar och pojken för att äta frukost ute, som sedan blev lunch istället på något mexikanskt ställe. Gott! Efter lite handling träffade jag Janina och vi åkte till Dulles Town Center.
ÄNTLIGEN! Detta är stället jag har letat efter! Ett riktigt köpcenter för en gångs skull. Hittade flera affärer jag gillar och till och med HM! Det har jag väntat på. Hittade en tröja där, och för att inte behöva stressa åkte vi in till Sterling och Sweet Water för att äta. Trevligt sällskap, god mat och trevlig servitör och det var fulländat. Efter maten åkte vi och såg The Dilemma med Vince Vaughn och Kevin James. Bra film, dock inte så komisk som jag trodde den skulle vara.

Här kommer lite fler bilder som jag hittade på min mobil, från New York.

Top of the Rock.

MUMS! Heartland Brewery. Tur att jag hade Stephanie med mig som älskar
kött lika mycket som jag!

Visst är det trevligt att åka iväg någonstans på kvällen här, men det är inte alltid helt fel att stanna hemma med värdfamiljen heller. Ikväll åt jag en av de godaste köttbitarna någonsin, och min värdmamma kallar det vardagsmat. Ni som känner mig vet att jag älskar kött, och fy fan vad gott det var alltså. Tänk er en riktig saftig köttbit, mediumstekt.
MUMS!

Efter middagen blev det Brownies-bak och sen Wii där vi spelade nåt jaktspel, känns så varmt i hjärtat när min värdmamma säger 'Headshot, well done!!'. Haha! Fan vad goa dom är.

Barnen har varit hemma både igår och idag, pga Martin Luther King Day, och 'snökaos'. Ja, ungefär en centimeter snö kallas kaos här. Men egentligen är det väl halkan som gör att skolan stänger, glashalt på vägarna här så har inte vågat ge mig ut varken igår eller idag.

Jag börjar i alla fall komma in i livet här. Var och åt på restaurang med sex tyskar i lördags (maten här hemma var mycket godare!), hade playdate med Janina igår osv. Detta kan nog bli bra! Vilken helomvändning jag gjort här på bara några dagar. Who knew.

google.

Okej, så jag börjar komma in i detta mer och mer för varje dag som går. De senaste två dagarna har jag inte gråtit något, och det känns så sjukt skönt.
De senaste dagarna har väl mest bestått av jobb, men även en tripp till Target med 5 tyskar och Walmart igår med Janina. 'Hängde' i garaget med Michael och hans kompisar igår också, haha!
Ja, det låter kanske tråkigt, men jag hittar ju ingenstans än! Är sjukt sugen på The Dilemma, nya filmen med Vince Vaughn och Kevin James! Får se om det blir av snart (:

Här kommer lite bilder från NY eftersom jag är så jävla seg.
Och ja, det kommer nog fler bilder på Facebook!

Skolan

 

Vårt vackra arbete - Vad tänker du på när någon säger USA?

 

Jag, Stephanie & Moa

Fy fan vad det märks hur mycket jag älskar musik när jag är här borta. Har inte kunnat spela, sjunga eller lyssna på musik sen jag åkte. Och vilken lycka det är att susa förbi på motorvägen med ashögt ljud i bilen och bra musik! Radion här är tusen gånger bättre än hemma, typ bara bra musik.
Jag har varit ledsen varje dag sen jag åkte, jag har gråtit varje dag. Idag är första dagen jag inte gör det, och jag tror musiken har lite med det att göra.

Fan vad jag älskar det!

Förlåt också för att jag är så dålig på att uppdatera, men det har varit så sjukt mycket nu i början, det tar tre sekunder för mig att somna. Blir nog bättre på det snart!

Efter många timmar flyg och buss var vi framme i Oakdale, där skolan var. Finns inte alltför mycket att berätta om skolan, den var väl som alla säger fast kanske inte riktigt så äcklig som alla säger. Dock lika kallt! Usch.
Jag ska vara helt ärlig och säga att jag flera gånger satt och grät och tänkte att jag måste åka härifrån, jag måste hem. Är ganska säker på att jetlaggen och knappt någon mat hade något med det att göra.
Jag är en sån person som vill ha allt planerat innan jag åker någonstans, och jag hatar att göra saker som jag inte kan. Jag HATAR det. Det kan vara vad som helst, ett jobb eller en uppgift. Det har satt käppar i hjulet för mig riktigt ordentligt, men hur mycket jag än grät så hade jag aldrig en tanke på att faktiskt gå och boka en biljett hem. För jag vet att jag inte kan ge upp innan jag ens försökt.

Nu är jag här en timme utanför Washington, i mitt nya rum. Det är riktigt fint och det var så SJUKT skönt att få sova och inte vakna upp av att man skakade av kyla. Igår Skypade jag med Oskar en timme innan jag gick och la mig, däckade redan vid nio. Idag har vi lekt store och åt min första amerikanska frukost, pannkakor med strössel och sirap. Ska ju försöka testa på allt, men inte göra det till en vana!

Bilder får komma upp sen för nu måste jag packa upp mina saker (:

Min idé till rubrik som skulle varit don't be tardy for the party, kändes inte så värst passande efter gårdagens hejdå till bandet, Ellen, Jonas, Gustaf och Fredrik. Den hade kanske passat till nyår (som var idén först), men nu blev det ju inte som jag tänkt mig.
Jag grät och grät. HEMSKT!
Hade iallafall en trevlig kväll med pizza, vi tyckte vi förtjänade det efter nyår.

Idag har jag lagt upp alla kläder jag ska ha med mig, imorgon ska allt ner. Det är så sjukt svårt att plocka fram allt som man vill/behöver ha med sig. Sånna här saker man inte riktigt tänker på, myskläder, pjamas? Förhoppningsvis får jag ner allt jag behöver utan att behöva trycka ner det. Vi får alltså se hur det går imorgon.
Det känns skönt iallafall att man vet fler som flyger samtidigt som jag! Även Janina, som kommer bo två hus ifrån mig, med min värdfamiljs bästa kompisar, åker samtidigt som jag, dock från Tyskland.

Jag ska försöka uppdatera så ofta som möjligt när jag kommer iväg, keep yourselves updated!
+ Eftersom jag är sämst och alltid glömmer min kamera, så snodde jag några från Ellen (:

Jag, Lousie och Ellen ♥

Oskar, Fredrik och Gustaf

Min kärlek på tolvslaget ♥. Och Fredrik där bak..

Nu har man spänt fast sig, och man har börjat åka upp för den där långa backen man alltid var rädd för när man åkte bergochdalbana när man var liten (tänk Lisebergsbanan första gången och man inte ser att backen ner svänger och tror att den går rakt ner). Den fjärde januari tar jag steget och sätter mig på ett plan mot USA. Virginia, för att vara exakt. Där ska jag vara au pair för en 9-årig tjej och en 5-årig pojke. Mer om familjen får ni veta sen, för jag vet inte hur mycket jag får säga än.
Tretton dagar kvar alltså, jag fattar det inte än. Jag tror inte att det slår mig förrens jag packar ner allt dagen innan för att gå upp tidigt nästa morgon och åka till Göteborg.
Allt är klart nu i alla fall. Alla visumpapper, läkarbesök, papper som ska fyllas i. Väntar nu bara på det internationella körkortet, sen är jag good to go!

Dock så är det mycket kvar tills dess, julafton och nyår först. Som jag tror kan bli mycket bra detta året (:

 

Jag ligger lite lågt med bloggen nu tills jag kommer iväg till USA. Check back later!

 

Stockholm i helgen. This one says it.

Det är alltså klart. Det är ingen hemlighet längre. Den 4 januari sätter jag mig på ett plan mot USA. Jag fattar inte ens att jag skriver det, och jag kommer nog inte fatta att jag åker förrens jag sitter på planet. Wow! This is INSANE.

I was blown away. Första timmen satt jag och mös med ett leende på läpparna, andra timmen var det ös som fan. Helt otroligt!
Oskar och jag åkte alltså till Göteborg fredag-lördag för hans födelsedagspresent, Joe Bonamassa på fredagkvällen. Jag har inte lyssnat alltför mycket på honom, men nu gör jag. Bland det bästa jag sett, lätt. Signerad poster är inte fel heller. Går upp på musikväggen.

Åh, vad jag minns när jag och Amanda satt och tittade på julkalendern 2004 i jackor och skor, för att sedan skynda oss ner till skolan. Vilken nostalgi det blev när vi tittade på det idag. Skudd, Lipton, Franke! Så lamt alltihopa, men så sjukt klockrent.
Efter lite mys och plattande av Amandas sju meter långa hår, blev det lunch på Jensens, mumma! Efter en trip till IKEA och lite ljusfyndande, bar det hemåt igen. Det känns så jävla bra rent ut sagt att träffa Amanda! Hon som har känt mig längst av alla, och jag tror vi är lika lika varandra nu som den tiden då vi sågs varje dag.

Detta behövs ibland, och idag var definitivt en sån dag (:

Jag är vanligvis en sån som håller det mesta för mig själv, speciellt i sånna här sammanhang. Jag skulle nog aldrig verkligen skriva av mig eller prata av mig till någon som jag inte står nära. Men nu börjar jag bli trött på det. Tiden går alldeles för fort, och jag går knappt framåt, i alla fall så går det alldeles för sakta. Tålamodet börjar ta slut och jag behöver väldigt snart en förändring. Det jobbiga är bara när det inte ligger i ens egna händer.
Det finns inget mer jag kan göra, och ändå händer inget. Vad behövs egentligen?
Jag är trött på att inte veta vart jag är på väg.

Tiden går, jag står stilla.

Hur ska man veta att något är rätt, om man aldrig får chansen att ta reda på det?

In other news, repen har inte gått så här bra på jävligt länge. Och då menar jag inte att vi
legat på latsidan innan, men att det låter så sjukt jävla bra nu. Ellen är nu i princip precis
som oss, hon lär sig snabbt. Eller så går det inte undkomma. Helgerna med rep, rep,
sallad från Alcamo, lite mer rep, film, godis och halvsovande i soffan i replokalen är inte
helt fel alltså. För att inte tala om de nattliga turerna till otäcka vägar och till mitt i
ingenstans, och med en nattlig cheese på det, blir det fulländat. Det är helt okej alltså.

Gimme Some Lovin' - The Spencer Davis Group

Av kärlek. Du gör mig lyckligare för varje dag som går <3

Oh, vad jag älskar kvällar som dessa. Sommarkvällar. Grillat, piren, musik, eller studion. Det har mina dagar bestått av den senaste tiden. Och jobb så klart. Jobbar på flygplatsen, och jag gillart! Visst det är lite långtråkigt, men jag börjar lära mig nu. Jag är ju viktig i arbetet (uppenbarligen), det känns bra.

Träffade Emelie och Marlene förra veckan, mina älsklingsflickor! Skulle egentligen ses på fredag igen men andra planer fick skjuta upp det, förhoppningsvis bara till nästa vecka (:
Piren i lördags, efter att ha vart i studion hela dagen, med Amanda och Ingrid. Så förbannat trevligt! Bandet kom ner sen också, och planer på High Chapparral (som är tradition) smiddes.