sofie

Ena stunden vill jag inte vänta längre, andra vill jag bara stanna här. Som sagt har jag hela mitt liv velat åka till USA (eller ibland England, beror på mitt humör!). Och jag känner att det är nu eller aldrig. Var på informationsmöte idag och jag är sjukt taggad. Började skriva på det personliga brevet idag och funderat på lite andra saker. Men vi får se hur detta blir!

Tänk dig ditt absoluta favoritband, som du varit helt galen i i flera år. Tänk dig att du kommenterar en av sångarens bilder på Twitter. Och han svarar.
Tänk för att så var det för mig idag!! Jag är helt galen.

AAAAHH!!

Jaha, så det hade alltså inte snöat tillräckligt redan? Hela balkongen är full med cirka 90 cm snö, och bordet ska vi inte ens tala om. Inte konstigt man blir deprimerad.
Igår var det forna Decent - 1 som var min plan. Åkte och hämtade Sara och Ellen strax efter sex så åkte vi till Maxi och köpte Tacos och lite gott! Kvällen var hellyckad, och sent blev det också. Vääldigt sent. Jag vet inte om jag varit uppe så sent sen för ett år sen när jag var hos Oskar på lördagnätterna och han skulle skjutsa hem mig när det var på väg att bli morgon. Och halt, det ska vi inte ens tala om. Jag låg i 20-30km/h nästan hela vägen, och ändå gled man utav bara helvete. Vindruterotkarna var väldigt bra med is på också, så såg något, det gjorde jag knappt heller. Efter mycket om och men kom jag hem, för att inse att det var för mycket snö på garageuppfarten för att komma in, så jag fick gå ut i snöovädret och skotta(!!) Jag får tacka Ellen som hjälte mig att skrapa rutorna! (:
Kan någon ge mig vår. Nu?

Idag firar jag och Oskar ett helt år <3
Jag älskar honom.

Så sitter man här hemma på söndagkvällen igen. Helgen har spenderats hos Oskar, men åkte hem nu. Fast jag vet egentligen inte varför. Hans föräldrar åkte till Teneriffa idag så han blir ensam hela veckan. Så jag ska nog vara där lite mer än vanligt!

Fy vad sugen jag blir på att åka till USA som au pair när man läser om alla som åkt! Jag är såå avundsjuk! Hade verkligen kunnat tänka mig ett år i the states, speciellt när allt är så kallt och tråkigt här! Hade velat att Oskar följde med, jag ska försöka övertala honom att åka och skaffa jobb där jag är haha!
Jag sa alltid till mig själv; 'så fort jag slutar skolan så åker jag till USA' (sen där några år ville jag till England istället), det var min plan. Men nu sitter man här fortfarande, och som Marlene sa 'tiden går men jag står stilla'.

Tänk att jag kunde fixa ihop lite html också! Ändrade till någon ny layout men den var inte fin så jag fixade till den själv. Det trodde jag verkligen inte om mig! (:

Ja, idag var jag hos frisören. Mörkare skulle det bli, och mörkare, ja det blev det tamigfan. Kanske till och med för mörkt. Hade gärna sett lite fler ljusa slingor, det hade jag tyckt om. Men nu är det som det är, och så får det vara tills nästa gång jag går dit. Ena stunden jag ser mig själv i spegeln tänker jag 'oh det blev fint', och nästa tänker jag 'njae, det är för mörkt!!'. Självklart tänker jag först 'är det jag!?'. 19 år av blont hår och nu är jag en brunett, inga tvivel på det. Inte ens att man kan säga mörkblond, för det är jag inte.
Hoppas bara att jag vänjer mig vid detta, och får tänka hela tiden att det var bättre för mitt hår än att bleka allt igen.
Men det är fan lite för mörkt.

Tänk vad svårt det kan vara att hitta en dag då både jag, Marlene och bilen kan träffas! Först pratade vi om förra veckan, sedan om idag, onsdag och nu får vi ändra igen. Det känns som när man inte har mycket att göra räcker tiden inte till till det som ska göras. Kanske är det så som pappa sa att klockorna tar all tid? Eller inte.

Frisörtid är inbokad på onsdag, och jag är kluven om mitt hår. Haha, get it? ;) Vet inte om jag ska behålla nuvarande hårfärg eller mörkare. Måste nog satsa på det som är bäst för mitt hår, för nu växer det!

Måste äta frukost nu dock för jag hungrar ihjäl!

Hur bra känns det att sätta sig ensam i bilen, sätta på den rykande heta One for the road (min egenbrända bilskiva), och åka i utkanterna av jönköpings mörker? Ganska bra faktiskt. Jag tror fortfarande att jag inte riktigt har fattat det. Varje gång man tänker tillbaka på när Nettan sa 'ja, testet är godkänt', så tänker man; men vad fan, jag har ju körtkort! Det känns så ovant att åka själv. Inget skyddsnät i form av Peter Corin, bara jag och min musik.
Någon gång i veckan, om det inte är snöoväder, ska jag åka ut till Marlene. Jag har aldrig varit hos henne, och vi har känt varandra i 3 ½ år! Helt galet. Visserligen flyttade hon till sin pojkvän i somras, så hennes egna hus blir att hälsa på. Jag har insett att det är alldeles för sorgligt att man ska glida ifrån sina vänner så fort, så jag ska ta alla chanser jag får att träffa dom som ligger mig närmast. När man väl träffar dom är det dock som man sågs för bara någon dag sen, så kanske glida ifrån inte är rätta ordet. Jag och Amanda har också bestämt att vi ska träffas imorgon, och på fredag med! Då ska vi gå ut med pojkarna, Oskar och Robin. Jag ser fram emot denna veckan!

Men nu måste jag hoppa in i duschen, för vi ska repa idag!